Hemlösa

Köpte Situation Stockholm häromdagen.
Det slår fan det mesta i kategorin dövande av taskigt samvete.
Inte så att man går runt och har dåligt samvete för hur lite man gör för Stockholms - och övriga Sveriges för den delen - hemlösa. När avskaffades termen uteliggare förresten?
Anywho, det dåliga samvetet kommer i det ögonblick man bestämmer sig för att köpa tidningen och går över när likviden har erlagts. Så jävla bra. Sån fantastisk quick-fix så det är helt otroligt.
Man känner verkligen att man gör en insats för de stackars människorna.
Och det är här som det verkliga dåliga samvetet sätter in.
Att se ner på människor är något jag avskyr. Inte den pop-misantropiska se-ner-på-folk-som-är-dumma-typ-nazister-varianten utan att verkligen se ner på människor.
För det är exakt vad jag känner att jag gör när jag köper Situation Sthlm, jag ser ner på säljaren och genom honom eller henne resten av de hemlösa - "Titta här vad du ska få av goa herrn, en liten slant. Köp inte droger för alltihop nu. Se så, upp med hakan, det är ju helg."
Och jag hatar mig själv för det.
Jag kommer inte att sluta köpa tidningen för jag tycker fortfarande att konceptet är bra.
Jag önskar bara att jag kunde må lite bättre av att göra det...