Djävulens mjukdjur

Rubriken refererar förstås till Teletubbies.
Ni som inte är bekanta med dessa bör, förutom att flytta ut från under en sten, inte googla dem eftersom ni aldrig får ut dem ur era liv när de väl satt klorna i er.
Min grabb är fast i just ett sådant missbruk och det ter sig på lite olika sätt from time to time.
Just nu tittar han på en DVD där de pastellfärgade mjukisdjuren firar jul.
Han är dessutom i någon slags fascistoid fas i sin uppväxt och agerar polis så fort någon, oftast katten, gör något som inte faller vår hushållsmussolini på läppen.
Detta får en lite intressant effekt när han andäktigt sitter framför Teletubbies.
För på den här DVD'n finns en episod där en gula får en julklapp bestående av julgransglitter och allehanda girlander. Hon blir såklart utom sig av lycka. Fram till punkten då deras dammsugare äter upp hela presenten.
Och det är här som effekten jag nämnde kommer in i bilden.
När pojken ser detta utspelas så går han apeshit.
Han blir helt sinnessjukt arg och skriker och gormar och gråter av ilska.
Och det slutar inte förrän dammsugaren jagats runt huset av sina kramgoa husbönder och spottat ut allt julpyntet. Först då är allt frid och fröjd igen och lugnet sänker sig återigen över det lilla hushållet som styrs med järnhand av en tvååring.
Och friden råder.
Ända tills en smällkaramell dras itu på TV'n.
Då är vi där igen.
Apeshit...