tisdag 31 mars 2009

Aktivitet

Det här med att hålla igång en blogg är svettigt göra.
Vilket i regel är ett kriterium som brukar exkludera mig från vidare aktivitet inom berörda område.
Den här bloggen är och var från start främst till för mig själv som någon slags ventil. Vilket är vad alla som inte orkar fortsätta på inslagen väg brukar skylla på.
Nu känner jag dock att det kan vara dags att uppdatera igen, en gång åtminstone, med en intention att fortsätta men med min historik är det väl kanske inte läge att uppdatera RSS-flödet direkt.

Jag satt och läste den lika delar fantastiska som vämjeliga publikation som i vardagsmun går under namnet Aftonbladet häromdagen. Det jag läste, tillsammans med övriga rikets begåvningsreserv, var Aftonbladet.se.

Jag vill utfärda en varning här innan du läser vidare.
Google Analytics säger visserligen att snittbesökaren har bouncat för länge sen men ändå, en varning är på sin plats.
Jag kommer i texten som följer att sväva ut, förmodligen tappa tråden, säkerligen balla ur i nån rant om något som upprör mig och jag har ingen som helst aning om var inlägget kommer att landa.
Ingen direkt skillnad från alla mina tidigare inlägg egentligen men nu är jag i alla fall ärlig med det.

Jag satt som sagt och läste Aftonbladet på nätet. Här exponeras jag, för första gången, för Stefan Källs öden och äventyr i pajasprogrammet Postkodmiljonären.
Tydligen så har TV4 släppt igenom ett korrekturfel på 75k-nivån som innebar att ett historiskt slag flyttades från 14 juni till 14 juli.

Frågan löd: Vid vilken ort ägde ett berömt slag rum den 14 juli 1800?
A: Marengo
B: Narva
C: Lützen
D: Stalingrad

Detta förbryllade herr Käll så till den milda grad att han svarade Lützen och sortin var ett faktum.
Så långt kan man ju definitivt sympatisera med Stefan Käll men sedan läser man vidare och får höra hans side of the story.

När jag hörde 14 juli tänkte jag på Frankrikes nationaldag, datumet lurade mig och jag blev helt ställd. Jag visste inte att Marengo var rätt, men då hade jag ju Frankrike i tankarna. Jag vill absolut få en ny chans.

Hang on a minute! Hur gick de tankarna när frågan skulle besvaras?
Han hade Frankrike i tankarna och valde därför ett slag utkämpat i Tyskland?
Visst, han var ju rätt ute när han tänkte Frankrike med tanke på att Marengo är rätt alternativ, givet att datumet ändras till juni men jag har svårt att tänka mig att det slag han tänkte på var Napoleons vid Lützen som dels ägde rum 1813 men som också kallas för Slaget vid Grossgörschen och som inte är det slag man i regel refererar till som Slaget vid Lützen.
I min värld träffade han drygt 150 år fel.

Be that as it may, det är inte den intressanta biten.
Det som är intressant - och skrämmande - är att knappt 60 000 människor engagerade sig för Stefans sak och röstade för att han skulle ges en andra chans. Mein Gott! Har folk inget för sig om dagarna? När man dessutom bläddrar till slutet av artikeln, eller artiklarna snarare då detta ju är ett scoop av interstellära mått, så kommer man till kommentarerna. De tre artiklarna har skramlat ihop över 130 kommentarer på Aftonbladet.
Det kanske inte är något att hänga upp sig på men saken är den att det är bra många fler än både AMF-artiklarna och Dawit Isaak-artiklarna har skrapat ihop. Tillsammans skulle jag gissa.

Vad är det som händer när ickenyheter som detta får ett sånt enormt genomslag.

Strindberg var definitivt inte fel ute med att det är synd om mänskorna även om han förmodligen inte förutsåg detta.

Inga kommentarer: